Vecka 36&37
Den här veckan får vi, "Plutten" och jag klara oss helt själva här hemma. Pappa Stefan är i Tyskland och arbetar och det kommer nog att gå riktigt bra, även om det kanske inte kommer att bli lagad middag varje dag...utan lite "skräpmat". Jag har givetvis lovat att ta väl hand om oss båda och fixa lite här hemma så att det inte ser ut som ett bombnedslag när Stefan kommer hem till helgen. Jag har hittills gjort EN sak, men det är några dagar kvar så det blir till att sätta fart nu!
Har fått papper från Försäkringskassan som jag ska försöka att tyda och förstå så att allt blir bra och korrekt när det är dags. Har hört att det är både krångligt och ibland även svårt att få till det bra med dagar och pengar. Vi får ta och testa lite i början hur många dagar som ska tas ut varje vecka. Man vill ju gärna spara lite till framtiden också, inte bara vara hemma när "Plutten" är liten. Tips tas emot från erfarna föräldrar!
Har varit hos barnmorskan idag och allt såg bra ut och nästa vecka är det dags att få veta hur mycket "Plutten" har gått upp i vikt sedan sist. Kankse man kan få en liten förhandstitt på om det är en tjej eller kille...om man har tur kanske man kan få se något avslöjande på skärmen.
Förra gången kunde vi inte se någon liten snopp så Stefan börjar bli mer och mer säker på att vi ska få en liten tjej, även om jag ännu tror med säkerhet att det är en liten kille därinne. Får se om det stämmer med att mamman kan känna på sig vad det ska bli.
Det här är det viktigaste att veta för dem här veckorna;
Barnet är i princip helt fullgånget och väger ca 2,8 kg. Längden är ungefär 34 cm från huvud till stjärt. De sista veckorna ska barnet äta upp sig för att klara livet utanför livmodern. Vid det här laget har du märkt att barnets rörelser har förändrats, vilket beror på att det är trångt i livmodern. Du känner antagligen bara benen och fötterna som sparkar, huvudet som studsar mot bäckenbotten och armarna med svagare rörelser. Dock brukar rörelserna upplevas som kraftfullare och tydligare. Ofta kan man se konturerna av en armbåge eller häl som putar ut mot huden.
Visst känns det att han/hon där inne tar lite mer plats och det måste vara väldigt trångt där inne, men det hindrar inte att "Plutten" stundtals rör så mycket på sig, att jag skriker AJ! rakt ut eller att man ser en liten fot eller hand sticka ut. Häftigt att se och uppleva. "Plutten" följer ju en nedre viktkurva och är uppe i en vikt runt 2kg. Med denna viktökning kommer det röra sig om ett litet barn på dryga 2.5kg när den väl kommer ut. Känns som det är en lagom vikt att hantera för min del.
Än så länge mår jag bra, även om senaste dagarna varit lite jobbigare då jag har fått lite extra smärta på grund av njurar. Detta är visst rätt så vanligt och lite extra smärtstillande tabletter gjorde susen. Vissa dagar kan vara lite mera tröttsamma när man ännu går på heltid, men så ska det väl vara på slutet, eller? Får tänka framåt och fantisera hur det kommer att vara om några veckor när jag sitter här hemma med "Plutten" i famnen. Veckorna går fort och hemmet börjar allt mer se klart ut för att ta emot ett barn. Vi har tvättat och sorterat dem nya kläderna, gjort iordning i vaggan och fixat med skötbord. Allt detta gör att man mer och mer mentalt börjar förbereda sig och sakta men säkert känner sig mer redo för den stora omställningen
Har fått papper från Försäkringskassan som jag ska försöka att tyda och förstå så att allt blir bra och korrekt när det är dags. Har hört att det är både krångligt och ibland även svårt att få till det bra med dagar och pengar. Vi får ta och testa lite i början hur många dagar som ska tas ut varje vecka. Man vill ju gärna spara lite till framtiden också, inte bara vara hemma när "Plutten" är liten. Tips tas emot från erfarna föräldrar!
Har varit hos barnmorskan idag och allt såg bra ut och nästa vecka är det dags att få veta hur mycket "Plutten" har gått upp i vikt sedan sist. Kankse man kan få en liten förhandstitt på om det är en tjej eller kille...om man har tur kanske man kan få se något avslöjande på skärmen.
Förra gången kunde vi inte se någon liten snopp så Stefan börjar bli mer och mer säker på att vi ska få en liten tjej, även om jag ännu tror med säkerhet att det är en liten kille därinne. Får se om det stämmer med att mamman kan känna på sig vad det ska bli.
Det här är det viktigaste att veta för dem här veckorna;
Barnet är i princip helt fullgånget och väger ca 2,8 kg. Längden är ungefär 34 cm från huvud till stjärt. De sista veckorna ska barnet äta upp sig för att klara livet utanför livmodern. Vid det här laget har du märkt att barnets rörelser har förändrats, vilket beror på att det är trångt i livmodern. Du känner antagligen bara benen och fötterna som sparkar, huvudet som studsar mot bäckenbotten och armarna med svagare rörelser. Dock brukar rörelserna upplevas som kraftfullare och tydligare. Ofta kan man se konturerna av en armbåge eller häl som putar ut mot huden.
Visst känns det att han/hon där inne tar lite mer plats och det måste vara väldigt trångt där inne, men det hindrar inte att "Plutten" stundtals rör så mycket på sig, att jag skriker AJ! rakt ut eller att man ser en liten fot eller hand sticka ut. Häftigt att se och uppleva. "Plutten" följer ju en nedre viktkurva och är uppe i en vikt runt 2kg. Med denna viktökning kommer det röra sig om ett litet barn på dryga 2.5kg när den väl kommer ut. Känns som det är en lagom vikt att hantera för min del.
Än så länge mår jag bra, även om senaste dagarna varit lite jobbigare då jag har fått lite extra smärta på grund av njurar. Detta är visst rätt så vanligt och lite extra smärtstillande tabletter gjorde susen. Vissa dagar kan vara lite mera tröttsamma när man ännu går på heltid, men så ska det väl vara på slutet, eller? Får tänka framåt och fantisera hur det kommer att vara om några veckor när jag sitter här hemma med "Plutten" i famnen. Veckorna går fort och hemmet börjar allt mer se klart ut för att ta emot ett barn. Vi har tvättat och sorterat dem nya kläderna, gjort iordning i vaggan och fixat med skötbord. Allt detta gör att man mer och mer mentalt börjar förbereda sig och sakta men säkert känner sig mer redo för den stora omställningen
v34 & v35
Full fart med målning och annat fix här hemma som ska vara klart innan "Plutten" kommer till världen, vilket gör att det blir en två veckors uppdatering. Den här veckan kommer det en bild på den växande magen. Magen som är ivägen ibland när man ska göra vissa saker, vilket man har märkt av när jag fösökt måla under trappan.
Under den här två-veckorsperioden är det ett barnmorskebesök samt ett till ultraljud inplanerat, så nästa vecka får vi veta hur mycket "Plutten" gått upp i vikt. Det är alltid lika spännande och se lite bilder på "Plutten" och sedan få reda på hur stor viktökningen är.
I helgen kommer Stefans föräldrar hit och hälsar på efter att ha varit på besök hos mina föräldrar i Östersund. Kan tänka mig att hans föräldrar har en del erfarenhet av att dela med sig av om att få baranbarn. I helgen ska det sista finliret göras i hemmet, då vi får hjälp med tapetseringen av fondväggen. Sedan återstår att få upp lister, byta ut lite lampor och sedan det stora projektet att hitta rätt gardiner.
Det här händer mig;
V34
En del kvinnor kan känna sig stora, klumpiga, oviga och rent av oattraktiva. Du kan känna dig trött, otålig och gnällig. Kanske märker du att dina ringar börjar klämma åt om fingrarna, eller att händer och fötter är svullna. Det beror på att vätska samlas i kroppen.
Min kropp har inte blivit påverkad av detta ännu, men det är kanske en tidsfråga innan det händer. Visst känner man sig lit extra trött ibland, vissa dagar men det kan ju även bero på att vi har ägnat varje kväll åt att måla och fixa här hemma. Snart är det klart och man kan bara njuta av hur fint det det kommer att bli här hemma.
V35
Nu står livmodern som högst och det kan kännas tungt att röra sig och att sitta. Magsäcken trycks ihop och du kan få halsbränna. Undvik för fet och kryddig mat. Drick bubbelvatten det lindrar.
Det är inte onormalt att livmodern drar sig samman av och till - den måste träna inför förlossningen. Man brukar kalla detta för förvärkar, och de brukar inte påverka livmodertappen så att den öppnar sig. Magen putar ut och blir "stenhård" men det brukar inte kännas mycket neråt underlivet.
Svårt att säga om det är en förvärk som gör att magen blir stenhård eller om det är "Plutten" som håller på att böka runt i magen så att det känns konstigt. "Plutten" har fortfarande en väldigt bra rörelseförmåga där inne, men börjar bli trångt därinne så ska väl snart lugna ner sig lite.
Det här händer "Plutten";
V34
I vecka 34 är medelkroppslängden 46 cm från hjässa till häl och barnets medelvikt är runt 2.3kg. Huvudets omkrets är 32 cm. Barnets hud blir mer rosafärgad. Om det är en pojke så har testiklarna vandrat ner i pungen. Tarmen är full av en grönsvart massa, en slags bajs som består av hudavlagringar, som barnet får i sig när det svalt fostervatten, galla och tarmsaft.
V35
I vecka 35 är medelkroppslängden 47 cm från hjässa till häl och barnets medelvikt är 2.6kg. Huvudets omkrets är 33 cm. De flesta barn ligger nu i rätt ställning inför födseln, med huvudet neråt. Navelsträngen är tjock som en tumme och cirka 50 centimeter lång.
När man läser all information om vad som händer i magen och med "Plutten" känns det ändå väldigt overkligt att det är ett liv där inne. Även om det sparkas och har sig där inne och man väntar på att "Plutten" ska komma ut så har jag i alla fall inte riktigt förstått att det inte är så länge kvar tills att vi får se "Plutten" i verkligheten.
Magen i v34 och på uppgång
.
Vecka 33
Den här veckan har jag varit på ett vanligt rutinbesök på MVC och även ett besök på BB-avdelningen där de tar extra ultraljud på "Plutten". De kollade på honom och hur han mår i magen - han hade gått till 1500 gram vilket är 300 gram på två veckor, vilket vi tycker är mycket. Jag ska fortsätta att gå dit och nästa gång är om tre veckor, den 22 september. Vi vet inte könet, men det är lättare att säga/skriva han, så ta inte ut något i förskott, mina vänner!
Vi har börjar köpa lite saker till vår lilla bebis. Barnvagn och bilbarnstol är på plats och nu börjar vi samla på oss lite barnkläder genom presenter av bekanta. Eva som var på besök förra helgen passade på att inköpa en fin uppsättning med tröja, byxor och bodies i könsneutral färg. I veckan så var en kompis till Stefan på besök och överlämnade en tröja och en liten nalle. Några mer praktiska saker saknas än men det är ju några veckor kvar så det ska vi förhoppningsvis hinna med. Det är mycket som ska fixas när man väl sitter ner och skriver ner en lista på vad man verkligen behöver. Men det ska bli roligt att börja köpa och hitta det man vill ha. Kanske blir det någon "onödig" pryl som man bara måste köpa för att den var så gullig eller man tror att den är bra.
Det här händer med mig;
Är inte länge kvar innan det är dags för "Plutten" att komma till världen. Någon städmani eller något annat har jag ännu inte drabbats av, kanske beror det på att vi gör om här hemma så det känns som om vi lever lite i kaos ibland. När det gäller magen, så är den ju inte i vägen ännu men när den blir större så kan jag nog vilja att den ska försvinna.
Det här händer "Plutten";
Ditt barn är ungefär 30 cm långt från huvud till stjärt och vikten börjar passera 2 kg. Huden börjar ändra färg från röd till rosa och kroppen fortsätter att lagra underhudsfett. Nu ökar inte mängden fostervatten längre utan ligger kvar på den här nivån fram till födseln. Den här veckan växer hjärnan mycket snabbt och barnets huvud ökar ca 9,5mm. Rörelserna i magen känns nu mer som rullningar än sparkar då det inte finns så mycket svängrum längre. Äntligen slipper du de där hårda träffarna mot revbenen.
Vi vet ännu inte hur lång "Plutten" är men med tanke på vikten så är han nog inte riktigt så lång som texten ovan säger. "Plutten" rör sig fortfarande mycket i magen men det är inte lika häftigt som förut, men ibland kan det bli väldiga sparkar eller rörelser så att man "hajar" till.
Vi har börjar köpa lite saker till vår lilla bebis. Barnvagn och bilbarnstol är på plats och nu börjar vi samla på oss lite barnkläder genom presenter av bekanta. Eva som var på besök förra helgen passade på att inköpa en fin uppsättning med tröja, byxor och bodies i könsneutral färg. I veckan så var en kompis till Stefan på besök och överlämnade en tröja och en liten nalle. Några mer praktiska saker saknas än men det är ju några veckor kvar så det ska vi förhoppningsvis hinna med. Det är mycket som ska fixas när man väl sitter ner och skriver ner en lista på vad man verkligen behöver. Men det ska bli roligt att börja köpa och hitta det man vill ha. Kanske blir det någon "onödig" pryl som man bara måste köpa för att den var så gullig eller man tror att den är bra.
Det här händer med mig;
Du kan känna din livmoder ungefär 15 cm ovanför din navel.
Det är bara en och en halv månad kvar och du kan drabbas av städmani. Allt ska rensas, städas och sorteras. Allt ska fixas klart så att du slipper tänka på det sedan. En del kvinnor kan drabbas av separationsångest, hur blir livet utan magen. Det kan vara en tid av mycket känslor. Förväntan, längtan, oro och förvärkar.
Är inte länge kvar innan det är dags för "Plutten" att komma till världen. Någon städmani eller något annat har jag ännu inte drabbats av, kanske beror det på att vi gör om här hemma så det känns som om vi lever lite i kaos ibland. När det gäller magen, så är den ju inte i vägen ännu men när den blir större så kan jag nog vilja att den ska försvinna.
Det här händer "Plutten";
Ditt barn är ungefär 30 cm långt från huvud till stjärt och vikten börjar passera 2 kg. Huden börjar ändra färg från röd till rosa och kroppen fortsätter att lagra underhudsfett. Nu ökar inte mängden fostervatten längre utan ligger kvar på den här nivån fram till födseln. Den här veckan växer hjärnan mycket snabbt och barnets huvud ökar ca 9,5mm. Rörelserna i magen känns nu mer som rullningar än sparkar då det inte finns så mycket svängrum längre. Äntligen slipper du de där hårda träffarna mot revbenen.
Vi vet ännu inte hur lång "Plutten" är men med tanke på vikten så är han nog inte riktigt så lång som texten ovan säger. "Plutten" rör sig fortfarande mycket i magen men det är inte lika häftigt som förut, men ibland kan det bli väldiga sparkar eller rörelser så att man "hajar" till.
