Vecka 36&37

Den här veckan får vi, "Plutten" och jag klara oss helt själva här hemma. Pappa Stefan är i Tyskland och arbetar och det kommer nog att gå riktigt bra, även om det kanske inte kommer att bli lagad middag varje dag...utan lite "skräpmat". Jag har givetvis lovat att ta väl hand om oss båda och fixa lite här hemma så att det inte ser ut som ett bombnedslag när Stefan kommer hem till helgen. Jag har hittills gjort EN sak, men det är några dagar kvar så det blir till att sätta fart nu!

Har fått papper från Försäkringskassan som jag ska försöka att tyda och förstå så att allt blir bra och korrekt när det är dags. Har hört att det är både krångligt och ibland även svårt att få till det bra med dagar och pengar. Vi får ta och testa lite i början hur många dagar som ska tas ut varje vecka. Man vill ju gärna spara lite till framtiden också, inte bara vara hemma när "Plutten" är liten. Tips tas emot från erfarna föräldrar!

Har varit hos barnmorskan idag och allt såg bra ut och nästa vecka är det dags att få veta hur mycket "Plutten" har gått upp i vikt sedan sist. Kankse man kan få en liten förhandstitt på om det är en tjej eller kille...om man har tur kanske man kan få se något avslöjande på skärmen.
Förra gången kunde vi inte se någon liten snopp så Stefan börjar bli mer och mer säker på att vi ska få en liten tjej, även om jag ännu tror med säkerhet att det är en liten kille därinne. Får se om det stämmer med att mamman kan känna på sig vad det ska bli. 

Det här är det viktigaste att veta för dem här veckorna;

Barnet är i princip helt fullgånget och väger ca 2,8 kg. Längden är ungefär 34 cm från huvud till stjärt. De sista veckorna ska barnet äta upp sig för att klara livet utanför livmodern. Vid det här laget har du märkt att barnets rörelser har förändrats, vilket beror på att det är trångt i livmodern. Du känner antagligen bara benen och fötterna som sparkar, huvudet som studsar mot bäckenbotten och armarna med svagare rörelser. Dock brukar rörelserna upplevas som kraftfullare och tydligare. Ofta kan man se konturerna av en armbåge eller häl som putar ut mot huden.

Visst känns det att han/hon där inne tar lite mer plats och det måste vara väldigt trångt där inne, men det hindrar inte att "Plutten" stundtals rör så mycket på sig, att jag skriker AJ! rakt ut eller att man ser en liten fot eller hand sticka ut. Häftigt att se och uppleva. "Plutten" följer ju en nedre viktkurva och är uppe i en vikt runt 2kg. Med denna viktökning kommer det röra sig om ett litet barn på dryga 2.5kg när den väl kommer ut. Känns som det är en lagom vikt att hantera för min del.
Än så länge mår jag bra, även om senaste dagarna varit lite jobbigare då jag har fått lite extra smärta på grund av njurar. Detta är visst rätt så vanligt och lite extra smärtstillande tabletter gjorde susen. Vissa dagar kan vara lite mera tröttsamma när man ännu går på heltid, men så ska det väl vara på slutet, eller? Får tänka framåt och fantisera hur det kommer att vara om några veckor när jag sitter här hemma med "Plutten" i famnen. Veckorna går fort och hemmet börjar allt mer se klart ut för att ta emot ett barn. Vi har tvättat och sorterat dem nya kläderna, gjort iordning i vaggan och fixat med skötbord. Allt detta gör att man mer och mer mentalt börjar förbereda sig och sakta men säkert känner sig mer redo för den stora omställningen

 

Kommentarer
Postat av: Anna-Karin

Hejsan!

Vad fort tiden går, nu är det inte länge kvar tills Plutten kommer fram i livets ljus =).



Jag fick en söt historia på email, som iallafall mammorna kan komma att uppskatta...



"Mamma er best!

Jeg var ute og gikk med min 4 år gamle datter.

Hun plukket opp noe opp fra bakken og puttet det i munnen. Jeg tok det fra henne og sa til henne at det fikk hun ikke lov til.

Hvorfor det, spurte hun

Fordi den har ligget på bakken og du vet ikke hvor den har vært, den er skitten og kan være full av bakterier.

Da ser hun opp på meg og sier full av beundring. Mamma, hvordan vet du alt dette? Jeg var nødt til å tenke raskt.

Alle mammaer vet sånt, det er endel av mammatesten. Det er sånne ting vi må vite ellers blir vi ikke mammaer.

Vi gikk videre en stund og min datter var stille i 2 - 3 minutter før hun plutselig utbrøt; Nå forstår jeg!!.

Hvis man ikke klarer testen da blir man pappa. Akkurat, svarte jeg leende"



Ha det så bra och all lycka!!

KRAMAR

Syster a-k

2008-10-03 @ 09:37:15
Postat av: Stefan & Camilla

Hej A-K,



ja, det är nog därför som Stefan är pappa, för detta kan han ännu inte...vad jag vet i alla fall. Vi hoppas på att vi kan ses till jul så att du får träffa vår lilla plutt medan han/hon fortfarande är liten.

Kramar från oss

2008-10-05 @ 20:00:48
URL: http://ahlstromstambej.blogg.se/
Postat av: Henric

Det är kul att både läsa och se live hur magen växer och krämperna kommer smygande så sakta.

Jag tror det blir en till liten Tös i ahlströms släkten, vem vågar sätta imot? ( hihi )

Men även flickor kan ju börja spela bangolf eller långgolf =)

2008-10-07 @ 00:00:47
Postat av: Stefan & Camilla

Tjenare Henric! Jag håller med dig om att det är en liten "Pappas flicka" därinne. Camilla är dock helt inne på att det är en pojkeså vi får se hur bra hennes känsla för detta är. I vilket fall som helst kommer det inte stoppa oss från att spela golf. Tror du vi hinner en tur till innan säsongen tar slut?

/Stefan

2008-10-07 @ 20:28:51
URL: http://ahlstromstambej.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0